Jag saknar en sorg, en jävla massa minnen.
Det finns något inom mig som aldrig någonsin försvinner.
En obeskrivlig känsla både kärlek & hat.
Jag gjorde allting, men jag fick ingenting tillbaks.
Nu känns det som att livet börjar gå i samma spår.
Saknar livet som vi hade men nu börjar jag förstå.
Det kommer aldrig tillbaks, jag måste glömma det som var.
Du har förändrat dig så mycket du är inte den du var.
Du är lycklig utan mig jag ser du skrattar och du ler.
Men vad fan ska jag göra jag bara fejkar mer och mer.
Jag säger att jag glömt det, jo att allt är helt okej.
Men fuck it, hur ska jag nånsin glömma dig.
Det var du & jag föralltid, det var så det skulle va.
Det var bara med dig, som jag kunde må bra.
Men nu är det försent jag har förlorat allt det bra.
Det ända jag har kvar är tomma ord som du sa.

Det var mycket som gick fel och jag ångrar allt jag sagt.
Men att trigga mig sådär var väl ändå lite elakt.
Jag saknar dig så mycket har du glömt allting vi sa.
Det kommer alltid vara vi, alltid bara du och jag.
Men mina drömmar har krossats för länge, längesen.
Jag hoppas bara att jag kan bli lycklig sen igen.
Att det finns någon där ute som känner som jag.
Som har blivit lämnad och besviken.
Som kan få mig att må bra.
Man ska aldrig sluta hoppas.
Det har jag gjort.
Du är inte värd mig längre, du har spelat dina kort.
Du haft dina chanser, varför gjorde du sådär?
Det ända du har gjort är att slita mig isär.
Jag vill berätta att jag älskar dig.
Föralltid.
Men samtidigt så vet jag, det blir aldrig vi.
Lyssna på orden när jag kickar här i takt.
I mina ögon har du inte längre någon makt.

 ♥